palermo

Om vänstern fick precis som dom ville så skulle karensdagen slopas och sjukersättningen vara 100%
Såg lite statistik från en undersökning som stod i tidningen för ett tag sen. Man hade frågat invånare från olika länder om de fortfarande skulle gå till jobbet även om de kunde stanna hemma och ända få 100% i inkomst.
I Italien så vill 6 av 10 fortfarande gå till jobbet trots att de får 100% i inkomst.
I Sverige var det 1 av 10 som skulle gå till jobbet.

Lycka till Lars Ohly!

Nej enligt mig. En musikrecensent borde ju ha någon koll på musik. A och O är att kunna skilja på rent och falskt eller hur Markus Larsson? När man säger att alla som inte älskar Håkan Hellström har stenhjärta och sen sågar Lil,kim för att hennes röst skär i öronen så saknar man A och O.
Diskuterade inför idolfinalen med några arbetskollegor förut och sa då att jag såg fram emot idolfinalen mycket för Kevins låtval. You're the voice och Livin on a prayer, två av 80-talets och tidernas bästa låtar sa jag. Då avbröt en kollega mig.
- Men i tidningen stod det att han hade valt dåliga låtar, sa hon.
Musikrecensenter kan lika mycket musik som tondöva tolvåriga tjejer kan.
Vilken kompetens ska man ha som musikrecensent eller "expert". En examen i juridik och vara tondöv? Tydligen.

Vi satt hela klassen samlade i klassrummet ett par dagar innan vårt nationella prov i svenska skulle äga rum. Vår lärare gav oss en uppgift för att förbereda oss inför den stora dagen. Vi alla fick läsa av ett tidigare nationellt prov i svenska och sedan se vad olika elever hade skrivit för uppsatser.
Texten man skulle reflektera över var skriven av Jan Guillou där han gav sin åsikt om den själva du eller ni frågan. Ska man tilltala en främmande person med ordet "du" eller "ni", en fråga som ibland väcker debatt.

Den fanns två uppsatser som två olika elever hade skrivit som vi skulle läsa igenom och sätta vårat "betyg" på.
Den första uppsatsen fann jag väldigt intressant och stark. Personen som hade skrivit visade en stark åsikt om frågan och var tydlig med sina känslor och funderingar. Även om jag inte höll med om alla åsikter så fick den mig intresserad. Jag kände en glöd, en eld, en stark jäkla vilja och bra funderingar.
Min lärare frågade, "nå vad tyckte ni om det den första?" Bra! Sa jag. Mina klasskamrater höll inte med.
Många sa att den förtjänade IG eller högst G. MVG-barnet i klassen sa att texten inte var uppdelad i stycken, nåt stavfel fanns, dåligt ordförråd och några grammatiska fel. Läraren sa att personen som skrev uppsatsen hade fått ett G.

Uppsats nummer två. Texten var uppdelad bra, bra ordförråd, inga stavfel och allt rätt grammatiskt. Men det fanns inte en åsikt. Eleven valde att fly bakom avancerade ord som egentligen inte betyder ett skit. Uppsatsen sa ingenting om vad eleven kände eller tyckte om frågan utan var bara massa avancerat skitbabbel om ingenting. Höll på att somna efter att ha läst fyra rader.
Vår lärare frågade igen, "nå vad tyckte ni om denna då?" Skit! Sa jag. Mina klasskamrater höll inte med.
Hur kan du tycka det? Sa dom. Den förtjänar MVG sa de flesta, jag skakade på huvet.
Den första förtjänar VG eller MVG och den andra högst G sa jag, min lärare blev direkt orolig.
Om du skulle vara svenska lärare? Skulle du sätta dom här betygen då? frågade han. Det finns kriterier man måste följa, sa han.
Från den dagen så visste jag med all säkerhet att jag aldrig skulle vilja bli svenskalärare. Där grammatik betyder mer än en åsikt, där vill jag aldrig vara. Där ett fint språk är viktigare än att vara tydlig. Där din åsikt bara betyder nåt om du formulerar och stavar den rätt. Där ett stort ordförråd är viktigare än vad du vill säga. Den världen vill jag aldrig leva i.

Detta är nånting jag har svårt att finna logiken i. För ungefär tre år sen så hade jag planerat en utekväll med en polare och vi skulle gå ut och ha kul. Hörde honom senare stå och prata med en annan kompis och sa "Tänk va kul det skulle vara att supa ner Schilcher under bordet", han lyckades aldrig med detta och blev väl kanske besviken. Men varför vill man egentligen supa ner sig kompis?
Varför vill man se sin bäste vän göra bort sig? Och sen stå och skratta åt en? Är det en kompis?
Varför vill ens bäste vän få en att spy hela kvällen och sedan må skit dagen efter? Är det så en riktig vän ska vara?

En riktig vän vill inte göra sin kompis till åtlöje inför andra. Man vill skratta med sin vän, inte åt den. 
En riktig vän vill inte göra sin kompis något ont. Eller?
Så varför vill din bäste vän supa dig under bordet?
Tycker att man ibland måste se över sina relationer och ställa sig själv frågan vilka som är ens vänner och vilka som inte är det.